Ugglaimossen

I am in love with the sixties. haha nej men jag känner mig som en insöad snögubbe som har sin mp3 på högsta volume med musik från den forna tiden med aretha franklin, the beach boys, steam, tracy chapman,marvin gaye osv osv.

Början på den här låten är så fin, så fin att jag får en lätt rysning i nacken när jag hör den tona upp i högtalarna. Bara början, inget mer

                   
                 

Allting har varit helt upp och ner, ingenting är som det var förut.
Under denna så kallade paus från att knappa in en obetydlig text,
så känns det som om jag mist en vän.
En vän som jag trodde vilja ha mig som sin vän
 Varför skulle det bli såhär? Varför skulle du bara lämna mig åt sidan för en annan vän?

Det är så mycket jag vill ha svar på som jag aldrig nog kommer få. Aldrig få veta varför.

Allt känns fel

Solen skjuter iväg strålarna rakt i mina ögon.
Ögonen rynkas ihop till små streck och pannan går i djupa veck.
Men jag njuter, njuter av solens irritation i mina ögon och värmen på mina klädda ben.
 Alla längtar till barbent, men flickan i solen trivs med klädda ben i strumbyxor.

Dagens surr i solen.
Kamraterna - Kamrater

För tre, fyra blotta år sedan hörde jag denna låt.

Backa tillbaka ett litet, litet steg. Spola tillbaka videon som börjar vittra sönder av allt tillbakablickande på de små, små stegen till förändringen.
Ett steg som kanske är stort men som ser  så litet ut att man knappt kan vidröra förändringen den orsakar.

klockan är 00:55

                   

                    

                  

                   


                  

                   

 
Katten med rivande klor som lämnar spår i huden gör mig ingenting just nu.

Idag så tänker jag berätta lite om vad jag har haft för mig de här timmarna (eftersom jag aldrig brukar göra det.)
 
Efter en orolig natt där man vaknar ångestfylld och svettig av något man aldrig kommer ihåg så klev jag upp med tunga steg. Jag kände mig otroligt opå på allt just den tiden på dygnet. Linnea min bästa syster frågade om jag ville följa med på stan men såklart tackade jag nej för att jag hade en uppgift att göra, slänga gamla trosor!? Mamma har hotat mig länge och väl att om jag inte började rensa bland trosorna så skulle hon dra in mitt studiebidrag tills the mission was complete. Först trodde jag inte att hon var allvarlig om det, men det visade sig att hon var så aöövarlig man kan bli.
Så det gjorde jag. Sedan så fick jag för mig att träna i solskenet och jag blev pepp. Efter svettningarna som man får och duschningen som kom efter så åt jag min lunch i solskenet ensam och ren.

Nu tänkte jag vänta tills min syster kommer tillbaka med min cykel så jag kan cykla till hemköp (hemskköp) och inhandla lite cashews och kanske en tidning för omväxlings skull.

Sådana här inlägg blir aldrig, verkligen aldrig bra för mig. Det blir bara långt och tjafs och dåligt och tråkigt

Auf winersnitzhel

och då ska jag inviga våren med att cykla.

                   

Ensamheten klingar i den svaga kroppen som bara vill känna den där varma omfamningen.
Att få känna den där värmen från någon annan.

                    


                     

Nerbäddad i en säng med ofullständiga påslakan med olika mönster med färger som skriker "DETTA ÄR FEL", men flickan som ligger där i värmen tänker på annat. Hon tänker på saker som ses enkelt och som fixas på en minut i ansras tankesystem. Men den flickan formulerar om, vrider och vänder på det som om det var ett blankt vasst vitt papper som man skär sig på hela tiden och måste börja om.
Till slut ger hon upp och går runt med sina ofullständiga tankar med det där tomma pappret och tänker " det är såhär det är med svenskan, man måste skriva fullständiga meningar för att förstå helt"

Om två timmar så är det alla fjärtsjärtdagen.
Och bilden visar vad jag tycker om den.

Dagens låt - Always on my mind - Antennas